Flygvarianter

Något som blivit mycket vanligt inom modellflyget/bygget är s k "ARF-" (Almost Ready to Fly) modeller. I kartongen ligger kropp-vinge-stjärt-roder allting fix färdig och färggrant klätt med plastfilm. Efter installation av motor och radioutrustning så är man i luften ett par kvällar senare. En sådan modell ligger i prisklassen 1 500 kronor och uppåt. En bra motor i 40 klass eller 6.5 ccm kostar runt 1 000 kronor och en hyggligt bra 4-kanalsradio går på strax under 2 000 kronor.

Modellförbränningsmotorn introducerades på 1930-talet och radiostyrningen, enkanals radion, blev kommersiell i slutet på 1940-talet. Fram till 1950-talet var alla riktiga skalamodeller linstyrda. Detta är fortfarande till stor del fallet i Öststaterna.På radiosidan har vi idag formidabla "datamaskiner" att tillgå och helikopterflygarna kan glädja sig åt att ha ett gyro för att "tämja sin stjärtrotor" med.

Linflyg

Att prova linflyg var tidigare ett vanligt sätt att börja med modellflyg, ungdomarna kunde till en rimlig kostnad skaffa motor och flygplan att flyga med. I takt med radioflygets utveckling har detta ändrats. Idag är det oftast radioflyg man ger sig på om man är intresserad av modellflyg. De som flyger linflyg idag gör det oftast därför att de fascinerats av de utmaningar som finns i linflygets olika tävlingsklasser, för linflyg handlar mycket om tävling.

Skalamodellflyg

Att själv bygga och flyga en nedskalad kopia av sitt favoritflygplan är för många av oss den yttersta lyckan. Med tillgång till dagens teknik och kunnande finns alla förutsättningar att lyckas.När man väljer sitt RC-skalaprojekt får man se upp lite grand, en skalamodell har alla de speciella särdrag beträffande flygegenskaperna som originalet, ibland även värre dessutom, eftersom vingbelastningen oftast blir mycket högre. Flygegenskaperna varierar också mellan olika typer av plan. Väljer vi exempelvis en dubbeldäckare från perioden 1910-1930-talet får vi ett plan med stor vingyta, extremt kort nos och sporrställ, stor risk för planet att slå runt vid landning osv. Blir objektet en Spitfire får vi ett plan med s k elliptiska avsmalnande vingar och liten spårvidd på landningsstället, man får se upp för låg flyghastighet för då klipper (stallar) kärran, flygplanet blir alltså väldigt svårt att landa.Tjusningen med skalaflyget är just detta att man ständigt utvecklas med sin hobby och när allt "klaffar", ja, då är lyckan total.Det tävlas friskt över hela världen i skalaflyg, att få sina modeller så "skalariktiga" som möjligt är en riktig utmaning. På Barkaby (i Stockholm) arrangerar Stockholms Radioflygklubb årligen populärskaladagar i början av juni.Lycka till med era kommande projekt så ses vi på Påldalens eminenta modellflygfält!

Tävlingsklasser inom modellflyget

Inom modellflyg så kan man tävla i många olika klasser och med många olika typer av flygobjekt. Det finns ett omfattande internationellt/nationellt regelverk som i detalj reglerar förutsättningar för de olika flygobjekt och dess klasser. Här nedan kan ni se ett urval av de olika tävlingsklasser som finns.

FriflygKlass F1, ej radiostyrda, startas med lina eller drivs med antingen gummi- eller förbränningsmotor. Tävlingen går ut på att flyga en viss tid och sedan landa utan att överskrida denna. Modellerna bör vara väl intrimmade då man ej kan påverka dess flygning när man väl har släppt iväg dem.

Linflyg

Klass F2, inom denna gren använder man sig av linor för att styra flygplanet i höjdled samtidigt flygplanet snurrar runt piloten. Drivkällan är förbränningsmotorer av varierande storlekar. Det finns fem tävlingsklasser som är internationella, där tävlar man efter samma regler i såväl i Sverige som i USA och Ryssland, förutom dessa så finns det lokala nationella tävlingsklasser. Vanligast är:

Speed är en hastighetstävling. Det går ut på att flyga en kilometer, vilket motsvarar 10 varv, så fort som möjligt. Man använder sig av motorer på 2.5 ccm som utvecklar 2 hk och varvar 36 000 varv/minut. Världsrekordet ligger på 320 km/h, i Sverige 290 km/h.

Combat betyder strid och är den absolut publikvänligaste klassen. Två stycken flygplan möts i en luftstrid där man ska försöka att klippa motståndarens serpentin inom fyra minuter, flest antal klipp vinner, farten på flygplanen under racet är cirka 160 km/h. Modellerna har en motor på 2.5 ccm och är mycket snabba och vändbara.

Teamracing. Tre lag (bestående av en pilot och en mekaniker) flyger samtidigt 100 varv, vilket motsvarar 10 kilometer, så snabbt man kan. Man måste landa minst två gånger enligt reglerna för att tanka flygplanet, detta gör att man måste kunna stänga av motorn i luften. Genomsnittsfarten på dessa flygplan är ofta mellan 180-190 km/h. Också i den här klassen använde man 2.5 ccm motorer.

Stunt, manöverflyg/konstflyg. Här gäller det att flyga ett program med olika manövrar som poängbedöms av domare. Manövrar som ingår i programmet är loping, bunt, åtta och wing-over. Stuntflygplan brukar ha en motor mellan 5-8 ccm. Det är i den här klassen man hittar de snyggaste flygplanen då de tävlande lägger ner mycket tid och arbete på målning och finish.

Skala är den femte internationella klassen. Här är det inte bara flygningen utan till mycket stor del bygget som räknas. Planen ska efterlikna ett riktigt flygplan med t ex infällbart landningsställ, flera motorer m m. Linskala är inte så vanligt i Sverige. Här använder de flesta skalaflygare radiostyrning.

Radioflyg

Klass F3-F4-F5, inom denna gren så finns det största antalet olika typer av flygobjekt samt variationer av tävlingsmoment. Drivkällan för ett radioflygplan kan vara allt från att inte ha någon alls (segelflygplan) till att ha raketer, det mest vanliga är dock förbränningsmotorer i varierande storlekar och sorter. Man kan tävla i många olika grenar och klasser här är en bråkdel av de som finns:

Segelflyg, F3B i den här klassen använder man sig av naturens egen drivkälla; termik, samt olika typer av uppvindar för att hålla sig uppe i det blå. I klassen tävlar man om tid, distans samt fart.

Pylon, F3D, i den här klassen återfinner man alla s k fartdårar som tävlar mot varandra i olika heat, först till mållinjen vinner. Farterna kan nå ända upp till 300 km/h i de "värsta" Formel 1 klasserna.

Helikopter, F3C, manöverflyg/konstflyg man bedömer olika typer av manövrer som den radiostyrda helikoptern genomför efter en viss poängskala.

Skalaflyg, F4C, man bygger näst intill exakta kopior i miniatyr av ett riktigt flygplan som sedan bedöms efter hur verklig den ser ut samt hur verklighetstroget den flyger.

Elflyg, F5B, påminner lite om segelflyg men man -- använder sig av en elmotor för att ta sig upp. Man tävlar i tid, distans samt fart.

Oldtimer meeting

Oldtimer meeting startades i Sverige med litet sporadiska möten på Årsta Gärde på initiativ av Thomas Nathansson och Tomas Leijon.

Efter ett par års uppehåll togs idén upp av Tore Loodin som höll en enmansteater på samma gärde. Så småningom flyttades verksamheten till Påldalen, eftersom Tore hade sitt sommarhus på mopedavstånd. För att hålla oldtimrarna på gott humör utfordrades de kostnadsfritt med korv och läsk på bekostnad av Södertällje MFK och Stockholms Radioflygklubb, som i kompanjonskap sponsrar oldtimermötena. Tävlingsregler har formulerats för att oldtimrarna skulle ha lite sysselsättning. Men det sker under gemytliga former, eftersom oldtimeriet främst är en social rörelse. Här kommer reglerna:

Regler för SLM oldtimer meetings

Syftet med dessa regler är att kunna arrangera ett lättsamt meeting, som är lätt att arrangera med ett fåtal funktionärer.

Deltagande modeller skall vara av oldtimertyp och liknande de friflygande motordrivna modeller, som konstruerats före december 1950.Dokumentation behöver inte företes. Deltagaren behöver inte ha byggt modellen själv. Drivkällan är valfri. Förbränningsmotorer, Elmotorer, och CO2 motorer kan väljas. Dock inte Raket- eller Turbindrift! Motorstorlek och bränsle är valfria. Tävlingen går ut på att efter en minuts motortid glidflyga så länge som möjligt och att därefter landa på ”märke”. Motortiden räknas från det modellen efter markstart blivit luftburen. Tävlingsledaren kan dock tillåta handstart, om modellen har uppenbara svårigheter att markstarta. Efter motortidens slut skall motorn stannas eller dras av till låg tomgång. Tiden för glidflygningen därefter till dess modellen tar mark belönas med en poäng för varje sekund. Om motorn av säkerhetsskäl måste dras på i samband med landningen, bestraffas flygaren med 20 sekunders poängavdrag. Samma poängavdrag göres, om tävlingsledningen bedömer tomgången vara för hög.

Landning inom en cirkel med 15 meters diameter belönas med 30 poängs tillägg. För belöningen förutsättes att någon del av modellen finns i cirkeln, när landningen är slutförd och att modellen då är flygbar. Om en del av modellen lossnat...... och hamnat i cirkeln, utgår inte någon belöning. Deltagaren är skyldig att hålla med tidur och tidtagare.

Tävlingen flyges i tre omgångar. Sammanlagda tiden för alla omgångarnaräknas för att bestämma deltagarens placering. Deltagaren skall tillhöra klubb, som är registrerad i Sveriges modellflygförbund.

Mini-RC

Det här är en aktivitet som vi lite lekfulla RC-plägare brukar ha för oss i bl.a Påldalen i samarbete med Stockholms RFK i juni varje år.

För detta meeting finns nästan inga regler alls. Framdrivningskällan är helt valfri. För förbränningsmotorer gäller gränsen högst trehalvor.För eldrift gäller max 400 motorer. Co2 drift får förekomma utan begränsningar. Dock inte raketdrift! Parkflyers är förståss välkomna. Regelmässigt brukar deltagarna utfordras med varmkorv och läsk. Hedersomnämnanade utdelas för respektive minsta, vackraste, fulaste, mest välflygande och mest originella konstruktion.